Kol på frammarsch

År 2007 producerades 34% av Storbritanniens elektricitet i kolkraftverk. Samtidigt som detta förenade kungadöme vill gå i bräschen för att stoppa den globala uppvärmningen planerar regeringen nu att byta ut gamla kolkraftverk mot nya för att säkra energiförsörjningen. Förhoppningen är att tekniken för koldioxidlagring skall utvecklas och i framtiden minska utsläppen från kolkraftverken.

Men denna teknik är absolut inte färdig idag! Vattenfall, som bedriver forskning om CCS (carbon capture and storage) siktar på att ett fullt utvecklat kommersiellt koncept ska finnas färdigt år 2020. Enligt FNs klimatpanel IPCC måste koldioxidutsläppen börja minska senast 2015 för att förhindra en uppvärmning på mer än två grader!

Hur skall Europa kunna förhandla med länder som Kina och Indien om att de ska minska sina utsläpp om vi inte själva gör allt vad vi kan för att undvika fossila bränslen? Och hur tänker man när det gäller den egna långsiktiga ekonomin? Kolpriset har fördubblats under nästan bara sex månader och efterfrågan på kol förväntas stiga. Att satsa på energieffektiviseringar skulle istället spara massor av pengar. En orsak till Sveriges minskade koldioxidutsläpp är utbyggnaden av fjärrvärme. Storbritannien har inte någon fjärrvärme över huvud taget! Ta bort alla uppvärmningssytem som bygger på direktverkande el! Och isolera husen! För att bara nämna några av alla saker man kan göra för att minska elförbrukningen istället för att öka den. Och dessutom spara pengar på det! Fram för mer långsiktighet!

Artikel om kol i Storbritannien

Fusion - vår framtida kraftkälla?

Igår hörde jag en föreläsning om fusionskraft, ett ämne som jag inte har haft så mycket kontakt med trots att jag är i slutet av en energi-relaterad utbildning. Det verkar fantasktiskt på många sätt, förutom den lilla detaljen att det ännu inte fungerar. Det vill säga, energin man får ut i dagsläget är bara två tredjedelar av energin man måste stoppa in. Denna kvot måste ju vara minst ett för att det ska vara någon idé med det hela. Men fördelarna är stora: till skillnad från i fallet med fission så har vi ingen kedjereaktion. Det är alltså mycket riskfriare än dagens kärnkraft. Fusionskraftens radioaktiva restprodukter har en halveringstid på bara några decennium, till skillnad från fissionens restrpodukter som måste förvaras säkert under tusentals år. Bränslet är deuterium (tungt väte) och litium, vilket på jorden finns i mängder som skulle räcka i tusentals år även om fusion vore vår huvudsakliga elproduktionsmetod på jorden.

Fusion har under lång tid beräknats finnas "femtio år fram i tiden". Vår föreläsare förutspådde fusionsel på nätet inom trettio år. Det är fantastiska summor som måste investeras kontinuerligt för att detta skall bli verklighet och riktigt stora summor har redan investerats. Pengarna satsade på energiforskning är dock försumbara om man jämför med pengarna som vi lägger på energiproduktion! Det är helt vansinnigt att, trots att största delen av världens energiproduktion måste bytas ut inom trettio år, vi inte investerar mer pengar i forskning om fusion, solkraft, vindkraft, vågkraft och alla andra tekniker vi kommer att behöva mer och mer inom en snart framtid. Jag är i första hand en anhängar av ändrad livsstil, snarare än ny teknik, för att lösa miljöproblemen. Men om vi tittar på t.ex. Asien och den enorma hastighet som kolkraften byggs ut på där, så måste ny teknik utvecklas för att konkurrera ut den smutsiga elen!